På den här sidan publicerar vi vanliga frågor och svar kring sorteringsskolan. Hittar du inte svaret på din fråga kan du mejla info@ungvanster.se så svarar vi så snabbt vi kan.
Folk hoppar ju av gymnasieskolan, vi måste göra den lättare!
Det finns ingenting som visar på att avhoppen beror på för många teoretiska inslag i utbildningen. Tvärtom visar de undersökningar som har gjorts att det bland annat beror på att man inte har trivts eller fått för lite stöd i skolan och hemifrån. Det gäller elever både på från studieförberedande och yrkesförberedande program. Alla kan bli skoltrötta och inte hänga med . Lösningen på de problemen är inte att urholka skolans innehåll utan att få det stöd man behöver oavsett om det är svenskan eller slöjden som man inte hänger med i. Vi behöver satsa på skolan, anställa fler lärare, skolsköterskor etc. som kan se till att man som elev får den hjälp man behöver.
Men alla vill väl inte bli akademiker?
Skolan är idag redan segregerad. Elever med föräldrar som inte har studiebakgrund väljer i mycket högre utsträckning praktiska program, medan elever som har föräldrar med akademisk bakgrund väljer att gå studieförberedande. Våra universitet och högskolor är redan idag fyllda med elever vars föräldrar också gick på högskolan. Vi tycker alla ska ha den möjligheten. Det skall knappast vara så att för att man valt en viss inriktning på gymnasiet när man är 15 skall man vägras rätten att studera vidare. Det innebär till exempel att de som läser Barn och Fritid inte kan bli förskolelärare eller att de som läser omvårdnadsprogrammet inte kan bli sjuksköterskor. Längre fram i arbetslivet kan det hända att man behöver vidareutbilda sig eller omskola sig. Men även vi som går direkt ut i arbetslivet efter genomgånget gymnasium behöver svenska och matte. Varför ska en byggjobbare inte kunna läsa engelska manualer? Ska en frisör inte kunna räkna ut hur mycket hos måste tjäna för att hennes företag ska gå runt? Vi vill inte stämpla ut vilka som ska studera vidare och vilka som inte skall göra det. Alla ska ha rätt till grundläggande behörighet för att läsa på högskola eller universitet.
Ni ser ner på eleverna som går på praktiska program!
Att försvåra för elever från praktiska program att fortsätta till högskolan görs ofta med argumentationen att alla inte vill bli akademiker och att statusen på de yrkesförberedande programmen ska höjas. I verkligheten går regeringens politik i rakt motsatt riktning. Viktiga ämnen plockas bort från utbildningen och eleverna begränsas kraftigt i sina möjligheter att senare gå vidare. Borgarnas statussnack är bara prat! Dom vill helt enkelt försämra för eleverna på praktiska program. De allra flesta elever som går praktiska program vill enligt de undersökningar som gjorts att deras utbildning ska ge högskolebehörighet. Varför kan vi inte lyssna på eleverna själva?
Komvux används bara av akademikarbarn för att läsa upp sina betyg och sen söka till något prestigefyllt högskoleprogram. Varför är det bra?
Det stämmer inte. Barn till akademiker har ofta höga betyg redan på gymnasiet, och de går oftast vidare till högskole- och universitetsutbildningar. Komvux är viktigast för alla som av någon anledning inte lyckats så bra just när man gick gymnasiet. Att man får dåliga betyg eller inte får ett slutbetyg på gymnasiet kan bero på en massa saker, och borde inte diskvalificera en från möjligheten att läsa upp betyg och läsa vidare senare i livet.
De elever som kom in med hjälp av arbetslivserfarenhet klarade inte högskola, det är därför man nu tar bort den möjligheten.
Det är inte sant! Det finns ingenting som visar på att de som tog sig in med hjälp av sin arbetslivserfarenhet inte klarar av högskolan. Det är bara högern som ser ner på människor som fått sin erfarenhet och kunskap på arbetsmarknaden som sprider den typen av rykten. Fredrik Reinfeldt kom till exempel in med hjälp av sin arbetslivserfanhet. Nu tar han bort den möjlighet han själv fick. Det tycker vi är ganska taskigt. Vi tycker att det ska finnas många vägar in till högskolan.
Under en högkonjunktur behövs inte komvux. Alla får jobb ändå.
Anledningen till att dra ner på vuxenutbildningar är, enligt regeringen, att söktrycket förväntades minska på grund av högkonjunkturen. Men under högkonjunktur behöver folk omskolas för att ta jobben som kommer. Många kommuner tvingas dra ner just på yrkesutbildningar som är populära under högkonjunktur. I kommuner där man inte har dragit ner på vuxenutbildningen har ansökningarna till yrkesutbildningarna ökat kraftigt. Efter högkonjunktur kommer också i regel lågkonjunktur. I själva verket är förstås regeringens intentionerna några helt andra. Man vill inte ge människor en chans att utvecklas, lära sig mer och ändra sig. I ett sådant system är alla förlorare, de arbetslösa får inte jobben som finns och arbetsgivaren hittar inte rätt personal till de nya arbetstillfällena.
De privata skolorna ökar konkurrensen och förbättrar även den kommunala skolan.
Fel! Faktum är att de privata skolorna dränerar den kommunala skolan på pengar. Kommuner med privata skolor tvingas hålla ett större antal skolplatser än det finns elever, dels för att man inte kan förutsäga elevernas val och dels för den eventualitet att den fristående skolan läggs ner. De privata skolorna har möjlighet att spara penger t.ex. genom att inte anställa stödpersonal eller handikappanpassa lokalerna – något som gör att ”dyrare” elever med behov av stöd eller särskilda resurser inte söker sig till de skolorna. Men ändå är kommunerna tvingade att betala ut en ersättning till de privata skolorna som motsvara kostnaderna för eleverna i den kommunala skolan. Men kommunerna måste alltid ta emot alla elever medan de privata skolorna kan välja. Det innebär att eleverna som kostar mer hamnar i den allt fattigare kommunala skolan medan de privata skolorna kan använda delar av pengarna till sin egen vinst. Detta har försämrat kvalitén för väldigt många elever.
Sedan införandet av privatskolor har resurserna till skolan kraftigt minskat (samtidigt som betygen sjunkit). Lärarförbundet räknade 2006 med att det behövdes 10 000 kronor per elev för att återställa lärartätheten till den nivå den var innan införandet av privatskolorna. Idag krävs det förmodligen mycket mer pengar. Betydligt fler elever går idag ut utan fullständiga betyg, samtidigt som skolföretagen gör miljardvinster på pengarna som skulle ha gått till skolan och eleverna som behöver hjälp istället. Detta har knappast gynnat eleverna. Det finns inga undersökningar som visar på att skolan har förbättrats av privatskolorna. Antalet utbildade lärare har sjunkit dramatiskt med privatskolorna. Eftersom det är billigare med outbildade lärare har privatskolorna satt i system att anställa dom istället. Istället försöker man locka elever genom att ge höga betyg, laptops eller bjudresor. Vi tror pengarna skulle göra bättre nytta till fler lärare och ordentliga lokaler. Vi tycker inte att det är rättvist och tror inte att det har förbättrat kvalitén i skolan.
Att se skolan som vilken marknad som helst är skitdåligt. Det innebär att den som råkar välja fel får en mycket sämre skola. Det innebär att alla inte får en likvärdig utbildning Vi vill att alla skolor ska vara superbra. Undanhållande av information om lyckade pedagogiska metoder är därför helt galet. Då är det i så fall bättre om skolorna försöker samarbeta med varandra, utbyta erfarenheter för att så många elever som möjligt ska få tillgång till en så bra skola som möjligt. Samarbete är bättre än konkurrens i det här fallet.
Är det inte bra med olika pedagogiker?
Privata skolor är inte ett måste för att alternativa pedagogiker ska användas. Det finns en stor frihet i de kommunala skolorna att utveckla pedagogiken. Samtidigt ska man komma ihåg att privata skolor ofta använder pedagogiker som innehåller mycket eget ansvar, få lärarledda lektioner och hög IT-användning som ett sätt att spara på kostnaderna för att kunna göra vinst. På Vittraskolorna läser man exempelvis ämnesintregrerat och i projektform. Anledningen till det är att detta är kostnadsbesparande, sparar in på lärartjänster etc. Genom att marknadsföra sig som en IT-skola kan man komma undan med att snåla in på sådant som läromedel och skolbibliotek – något som många privata skolor gör.
Ska inte eleverna själva få välja sin utbildning? Är ni mot valfrihet?
Tvärtom! Vi vill se en skola som ger eleverna verklig valfrihet och makt över sina egna liv. Det får vi inte genom privatiseringar och stärkta sorteringsfunktioner i skolan – valfrihet får vi om alla garanteras en bra utbildning och möjlighet att vidareutbilda sig om man vill. Medan högern vill stänga in dem som valt yrkesförberedande program i vissa yrken, vill vi att man ska kunna välja att läsa vidare om man vill – oavsett vilket gymnasieprogram man valde när man var femton.
De privata skolorna har också lett till en ökad segregering. Vi vill att skolan ska vara en plats människor från olika bakgrunder möts. Religiösa skolor är ett tydligt exempel på segregation, men det gäller också andra privata skolor. Särskilt i grundskolan är det fria valet av skola oftast ett aktivt val endast för elever med högutbildade föräldrar.