Här finns lite vanliga myter, påståenden, frågor och svar som handlar om ungdomsarbetslösheten och ungas situation på arbetsmarknaden.
Om unga fick lägre lön skulle det bli billigare att anställa och fler kunde få jobb!
Det finns inget som säger att lägre lön för ungdomar skulle innebära fler jobb. Det är troligare att den höga ungdomsarbetslösheten beror på att efterfrågan i ekonomin är alldeles för låg. Dessutom är det redan så att ungdomar ofta tjänar mindre än äldre, och trots det är alltså ungdomsarbetslösheten högre. Inom detaljhandeln tjänar en 18-åring 30 % mindre än vad en 35-åring gör. Lägre löner ger inte lägre ungdomsarbetslöshet, utan bara större vinster för de som äger företagen.
Men om det blir billigare att anställa då, det måste ju vara bra?
Generella sänkningar av arbetsgivaravgiften som går till alla oavsett om de redan har ett jobb eller inte, är ingen jobbpolitik värd namnet. Anledningen är att antalet nya jobb per satsad krona blir väldigt låg. När regeringen halverade arbetsgivaravgiften för unga under 26 år, innebar det att varje nytt jobb kostade 900 000 kr. Istället för generella sänkningar av arbetsgivaravgiften är det bättre att rikta satsningen till långtidsarbetslösa. Då ökar träffsäkerheten och ungdomsarbetslösheten minskar.
Beror inte ungdomsarbetslösheten på LAS?
Lagen om anställningsskydd (LAS) handlar om olika regler kring anställningar. Till exempel säger lagen att den som sist blev anställd på ett företag är den som får gå först om företaget tvingas säga upp folk. Lagen om anställningsskydd är till för att skapa tydliga regler på arbetsmarknaden och för att skydda anställda från godtyckliga uppsägningar utan grund. Tack vare lagen om anställningsskydd kan inte chefen sparka dig för att han inte gillar din stil eller för att ni inte kommer överens. Arbetslösheten har ingenting med lagen att göra. Det blir inte fler jobb bara för att det blir lättare att sparka folk. Dessutom är det redan så idag att de grupper som har sämst anställningstrygghet också har högst arbetslöshet. Otrygga anställningar är vanligare bland ungdomar, och ungdomsarbetslösheten är högre än den totala arbetslösheten.
Ibland kan man höra att lagen är orättvist eftersom man inte tar någon hänsyn till kompetens. Det är sant att det kanske inte alltid är den som senast anställdes som är den minst lämpade att stanna kvar på jobbet. Men lagen är formulerad så att LAS egentligen bara tvingar arbetsgivaren att komma överens med facket om hur uppsägningen ska gå till och hindrar därmed honom eller henne från att sparka folk hur som helst.
Det är väl inget fel på timvikariat, då har man större chans att få ett fast jobb sen!
Många företag har börjat sparka sina anställda för att anställa dem igen, men på sämre villkor. Det är ett sätt för arbetsgivare att kontrollera sina anställda och se till att man inte vågar ställa för hårda krav och kräva bättre villkor. De senaste åren har de osäkra anställningsformerna ökat utan att arbetslösheten gått ner. Så många som 60 procent av alla tjejer mellan 18 och 25 har en otrygg anställning. De allra flesta visstidsanställningarna blir aldrig någon fast anställning.
Ungdomar är de som oftast går på osäkra anställningar och det är också bland unga som arbetslösheten ökar som mest. Hade de osäkra anställningarna gett fler jobb hade det varit tvärt om.
Danmark har mycket lägre ungdomsarbetslöshet Sverige. Det här med flexicurity är en bra grej!
Huvudanledningen till att Danmark i statistiken har lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige är att det är mycket vanligare i Danmark att studenter jobbar vid sidan om sin utbildning. Det tycker inte vi är bra. Går man en utbildning ska man självklart fokusera på den. Det är tvärtemot vad många borgare hävdar – visar dansk forskning – att det sämre anställningsskyddet i Danmark inte har haft någon effekt på arbetslösheten. Högern försöker bara dribbla med siffror för att kunna få med sig folk på att försämra anställningsskyddet.”
Hur ska man göra för att lösa ungdomsarbetslösheten då?
Det finns flera olika sätt. Bland annat vill vi att man anställer fler personer i offentlig sektor. Det är någonting som också skapar jobb på andra håll. Får man ut en lön varje månad använder man ofta de pengarna till att konsumera vilket gör att det går bättre även för butiker, restauranger, frisörsalonger och så vidare. Det är mycket bättre än att göra som regeringen och låna pengar för att sänka skatterna med cirka 80 miljarder kronor. Sådana sänkningar gynnar framför allt de rikaste som ändå i stor utsträckning stoppar undan sina pengar på banken.
Ett annat sätt är att satsa på fler jobb i byggsektorn. Det råder bostadsbrist i 60 procent av kommunerna i landet och just nu är en dryg miljon unga på väg att flytta hemifrån. Hälften av alla mellan 20 och 27 år saknar en egen bostad och många av de lägenheter som byggdes under miljonprogramsåren behöver renoveras och rustas upp. För varje byggjobbare som anställs så skapas tre nya arbetstillfällen. Vi har många fler lösningar, men läs mer om det under stycket om “Våra krav”.
Det är väl inget fel på lärlingsanställningar med lägre lön! Är inte en lägre lön bättre än ingen alls?
Det finns inget som säger att lägre löner för ungdomar skulle innebära en lägre ungdomsarbetslöshet. Dessutom är det redan så idag att ungdomar tjänar mindre än äldre på arbetsmarknaden, och trots det är alltså ungdomsarbetslösheten högre. Vi är inte mot lärlingsanställningar som sådana, men då ska villkoren och lärlingslönen regleras i kollektivavtalen mellan facket och arbetsgivarna. Precis så som det fungerar med det lärlingsår som de som har gått byggprogrammet gör efter att de har tagit studenten.
Ni snackar om investeringar och att satsa mer på utbildningar, men hur ska ni ha råd med det? Vill ni öka statsskulden eller?
För det första har regeringen valt att sänka skatterna med 80 miljarder framför att bekämpa arbetslösheten. Det är inte heller så att arbetslöshet är gratis eller att det kommer att bli billigare att göra något åt klimathotet i framtiden. Snarare är det tvärtom, när det är lågkonjunktur är det ofta billigare att genomföra investeringar. För det andra är det inget problem att låna pengar till investeringar i en lågkonjunktur. Det är ju för att fler ska låna pengar som räntorna sänks. Statsskulden kan vi betala av när det är högkonjunktur.
Har du fler frågor, hör av dig på info@ungvanster.se!